GÄSTBLOGGARE - Josefin Johansson

Vikten av bra sexualundervisning

 

I högstadiet hade vi en vecka under året som kallades sex- och samlevnadsveckan. Höjdpunkten var absolut när RFSU (riksförbundet för sexuell upplysning) och RFSL (riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) kom på besök. Jag älskade deras föreläsningar, dialogerna, ämnena de diskuterade, hur avslappnat de pratade om det som våra lärare tyckte var så otroligt pinsamt att ta upp. De var lugna, lättsamma, ärliga och hade livsviktig kunskap att förmedla.

 

Undervisningen behövdes. Trots att vi lever i ett land där kunskapen om sexualitet, könssjukdomar, mens, läggningar och identitet är relativt enkel att söka upp (tacka Internet) så kunde min klass fan ingenting. 14 år gamla, snart byxmyndiga, och så jävla dålig koll. Jag tror inte ens att vissa i klassen visste att könssjukdomar även kan spridas genom oralsex, eller att mödomshinnan är en myt (det finns ingenting som ”spricker” eller går sönder i underlivet när man har sin sexdebut). Några killar visste inte hur mens fungerar, för det fick de inte lära sig i sjätte klass när vi tjejer pratade om det. ”Det är en tjej-fråga, inget som killar ska behöva bry sig om.” Istället fick de gå in i ett enskilt rum och lära sig om porr (eftersom att alla killar, och endast killar, tittar på sånt!).

 

Visst, vi hade blivit visade av en tafatt lärare hur man trär på en kondom på en morot, men lärdes ingenting om hur komplicerade relationer är eller hur svårt det är att säga nej när ens partner tjatar om att skippa skyddet. Vi visste ingenting om samtycke och hur viktigt det är att kunna ta ett nej (vare sig det är verbalt eller inte). Vi visste inget om gromning (när vuxna tar sexuell kontakt med barn, ofta på Internet) eller hur man får tag i gratis akut-ppiller (dagen-efter-piller) som annars kostar 170 kronor på apoteket.

 

Vi var så extremt outbildade och sex var så tabu. Eller rättare sagt; ickenormativa sexualiteter var tabu. Kvinnlig onani var tabu. Kvinnlig sexualitet var tabu. Mens var tabu. Icke-binära könsidentiteter kom inte ens på tal. Och guess what? Det är fortfarande så. Det är så galet att vi inte kommit längre än så här 2015. I och med den bristfälliga utbildningen vi har i världen dör tusen kvinnor dagligen på grund av graviditet som hade kunnat undvikas med säkrare aborter och preventivmedel.

 

Så fort jag hade tid och råd att engagera mig ideellt så blev jag medlem i RFSU samtidigt som jag började studera sexologi på Göteborgs Universitet. Jag gick på medlemsutbildningar och deltog i Pridefestivalen i våras, där jag försökte sprida kunskap och kondomer (det absolut roligaste jobbet jag haft). RFSU bildades 1933 och har sedan dess kämpat bland annat för sexualundervisning, rätten till abort och preventivmedel och för avkriminalisering av homosexualitet. Livsviktiga ämnen.

 

Jag kommer göra mitt bästa för att kunna engagera mig mer och bli skolinformatör inom några år. Tänk vad viktigt det är att de kommer ut till högstadier och gymnasier och visar hur enkelt och avslappnat det kan vara att prata om något så vanligt som sex och sexualitet. Begreppen omfattar ju så mycket mer än samlag - det handlar om respekt, ömsesidighet, fria val, relationer, integritet, identitet, intimitet, samspel, kroppen, attraktion, säkerhet, jämställdhet, sociala strukturer och samtycke.

 

På tal om det vill jag avsluta med en mycket enkel tumregel när det kommer till samtycke under sex:

Är det inte Ja! Ja! Ja! - då är det ett nej.

 

 

- Josefin Johansson 

 



 

Kommentera här: